Little Desert and Lake Mungo

Då var sista resan för i år över.

Denna resa gick till national parkerna Little Desert och Lake Mungo. Vi var borta i 8 dagar vilket gör det till vår längsta resa hittills

Vi åkte från Melbourne på morgonen den 9 oktober. Buss resan upp till Little Desert tog ca 5 timmar så vi var där vid lunch. Väl framme var det bara att äta sin medtagna lunch och sen starta vår vandring. Första dagen gick vi 12 km till vårt första camp. Pga av att vi började gå så sent så var det den varmaste tiden på dagen. Gå 12 km i 30 grader med hundra flugor kanske inte var det roligaste.Redan första dagen kände jag av i fötterna, vilket inte var så bra när jag hade 2 dagar kvar att gå.


Vi hade en försvåndsvärt tur med att finna att det fanns en stor vatten pöl vi vårt camp. Den var det underbart att stoppa fötterna i när vi kom fram. Några av killarna gick så långt att dom bada hela kroppen.

Kvällen spenderade vi med att kolla på solnedgången och att ta det lugnt framför elden.

Dag 2

Upp vid 7 och började gå vid 8. Denna dag hade vi lite längre att gå, det blev 13 km. Mina fötter blev värre och värre.Till slut sprack en blåsa vilket gjorde så ont att jag fick halta mig fram. Som tur var det bara 10 till vi framme vid vårt camp. Vi kom dit vid lunch och sökte skugga så fort det gick. Där blev vi liggande tills solen sjönk ner och det blev svalare.

Mina fötter blev inte bättre efter vilan och jag oroade mig för nästa dag, så vi skulle gå hela 21 km. Jag fick min fötter om plåstrade med skumgummi så att det skulle bi lättare att gå.

På natten vaknade av en morrande djur stå vid sidan av vårt tält. Jag visste inte var det var men gissade på att det var en emu och hoppades på att den inte skulle springa genom tältet. Som tur försvann djuren som jag senare fick veta ca kängarus.

Dag 3

Den fruktade dagen hade kommit. Vi skulle nu gå 21 km och ta oss tillbaka till där vi startade vår vandring. Mina fötter kändes mycket bättre vilket var underbart. Vi gick upp kl 04.30 för att kunna bege oss tidigt iväg så att vi skulle behöva gå i för mycket värme. Det var underbart att gå i soluppgången och höra fåglarna vakna.

Vandringen på 21 km gjorde vi på 5 timmar och den sista biten var inte roligt. Jag hade inga problem men fötterna men istället med min rygg och en hemsk smärta bakom mina knän. I slutet gick det inte fort men fram kom jag. Det var en skön känsla av att klarat av att gå 21 km.

Vid denna campingställe fanns det en ett vatten hål man kunde bada i, så där hamnade vi alla ganska snabbt efter ankomst. Det var så skönt att ta ett dopp när man var så svettig och skitig.

Efter vårt uppfriskade dopp tog vi bussen till närliggande samhälle där vi åt en god lunch på lokala puben. Skönt att inte behöva ta fram spritköket för att kunna äta.

Resten av dagen tog vi det lugnt vid vår "pool" och bara njöt av vad vi klarat av.

Dag 4

Dags att åka vidare till Little Desert Nature Lodge där vi skulle spendera våra 2 närmsta dagar.

först fick vi våra rum sen åkte vi till ett ställe som heter Malleefowl Sanctuary. I en stor inhägnad område har dom speciella fåglar som heter Malleefowl. Dom är utrotnings hotade och dom försöker genom detta projekt bevara och avla fågeln. Malleefowl är ungefär samma storlek som en påfågel och är mycket speciella pga av deras bon. Dom bygger enorma bo där dom gräver ner äggen långt ner i boet. Men det är väldigt få ungar som klara sig.

Efter vi fått träffa dessa intressanta fåglar åkte vi tillbaka och gjorde vår nästa aktivitet som var fågel märkning.

Vi fick vara med när som märkte en söt lite fågel. Vi fick veta allt möjligt om fågel märkning som var mycket intressant.

Sen var det dags för det jag väntat på: Enchidna spårning. Echidnas är deras svar på våran igelkott men dessa är mycket större. Vi fick följa med en kille med spårutrusting för att hitta Echidnan. Dom hade två st som bar sändare på området. Vi hittade båda. Men inte var jag trodde. Dom gräver nämligen ner sig jorden för skydd och kyla. så vi fick gräva upp dom så vi kunde få se dom. Alla fick t.o.m hålla i den. Taggarna kändes men det var inte så farligt.





Resten av dagen tog vi det lugnt och det spelades lite cricket.Senare på kvällen gick klassen ut i skymningen i hopp att få se lite djur. Det blev inte mycket, vi såg en bandicoot.

Dag 5

Denna dag vi ute på en 4 hjuldrifts bil tur i National Parken. vi såg inte så mycket djur men vi fick veta massor om alla olika blommor och växter som växte i parken. Vi var där i perfekt tid när alla vackra blommor blommade. På kvällen gick vi på djurjakt igen, men denna gång fick följa med in Desert Nature Lodge egna inhägnad med djur.Där fick vi ser mer Bandicoots men också Battongs, söta Sugergliders och såklart deras speciella Malee Fowl.

Dag 6&7

Det var dags att åka vidare till vad vi all väntat på,Lake Mungo som vi hade hört skulle vara så fantaskt. Det tog oss drygt 5 timmar att nå Lake Mungo som är en stor gammal sjö och är mest känd för fenomenet The Great Wall China , som är en 33km lång sand bank som går genom national parken. Från denna plats såg vi helt otrolig solnedgång och soluppgång. Vi hade också en guidad tur av området rund sandbanken. Vi fick se spår i sanden efterdär folk hade bott och ätit hundratusen år sen.Vi såg också massa skelett och benrester från djur som kommit fram i sanden.

Efter spenderat 1 1/2 dag i underbara Lake Mungo drog vi vidare till ett litet samhälle som heter Puncarry. 89 invånare och 100 till närmsta stad. Intressat plats måste jag säga. Så klart hade som en pub, det kan man ju inte leva utan ute på vichan! Där spenderade vi eftermiddagen och kvällen med lokalbefolkningen. Folket var mycket trevliga, så trevliga att dom låste in några från klassen inne på puben så dom inte skulle gå och sen när dom kom där ifrån så körde dom ner till våran tältplats mitt i natten och jaga dom. Dom har väl inte så mycket att göra där ute och ser nog inte så mycket nytt folk, så när vi kom så visste dom inte hur man beter sig antar jag. Dom skrämde livet ur mig ialla fall. Som sagt ett litet speciellt ställe om man säger så.

Dag 8

Efter nattens händelse men lokalborna lämnade vi Puncarry innan solen var uppe och börja ta oss hem till Melbourne. Det tog ungefär 10 timmar och man var ganska mör efter suttit på bussen hela dagen.

Allt jag kan säga om denna resa är att detta var en resa man bara är med om en gång i livet!

Bilder från resan finns här: http://www.flickr.com/photos/mejex/