Alpine National Park

Aj....aj och aj.

Idag har jag ont i hela min kropp. Igår kväll kom jag hem efter två dagars vandring i bergen.
Jag visste att denna resa skulle vara svår men detta var nog det svåraste jag gjort i hela mitt liv.Men det var också det mest häftigaste jag varit med om i mitt liv.

Jag har kämpat mig upp för branta bergs väggar. oftast var det så brant att jag var tvungen klättre upp på alla fyra. dra mig upp med hjälp av träd och växter. Men det var värt mödan väl där uppe var det så vackert, även om man inte hade nån ork att njuta av utsitkten. Det var inge bättre på vägen ner, då det var så brant och halt, vilket gjorde att man var tvungen att ta det väldigt försiktig ner. Inget mina knän gillade. Jag fick dock hjälp av men vandring pinne som stöd. Alla var så skitiga efter vår första dag på väg upp. Jag hade byxor på mig men hade ändå kolsvarta ben.

Vi vandrade på små övervuxna stigar men på många ställen fanns inga stigar att följa,vilket gjorde att vi gick lite vilse och kom inte fram till vårt camp förns det var mörkt. Men det var bra öving för dom som led oss med hjälp av att läsa av karta och kompass.

Uppe på Eagel's Peak kom två stora örnar som flög pricis över oss. Det var väldigt häftigt att se.

Det går inte beskriva denna resa med ord, det var helt enkelt helt otroligt, även om väldigt smärtsamt.

Kan man säga.